Sedan 1975 arbetar jag med utbildning och forskning inom området naturresurser, miljö och samhälle. 1975-89 vid Göteborgs Universitet (GU) och Chalmers tekniska högskola (CTH), 1989-93 vid Mälardalens högskola (MH), 1993-95 vid Högskolan i Karlstad (HKS), 1995-96 vid Högskolan i Kristianstad (HKR) och sedan 1995 inom "världens största folkbildningsprojekt" Encyclopedia of Life Support Systems (EOLSS). Sedan 1976 driver jag också egen konsultverksamhet.
1975 påbörjade jag forskarutbildning i teoretisk fysikunder ledning av prof. Karl-Erik Eriksson, med inriktning mot omsättningen av energi, materia och information, i samhället. Vid sidan av att bredda min egen kompetens, t ex Ekonomi ca 30 p (mikroekonomi, makroekonomi, matematisk bioekonomi, resursekonomi, matematisk ekonomi, termoekonomi), Humanekologi 20 p och Naturresurser 10 p , arbetade jag under ett flertal år med att utveckla och genomföra nya kurser, t ex Naturresurser och Samhälle 2.8 p och Energifysik 2.8 p vid CTH samt distansutbildningen Energi och Hushållning 20 p vid CTH och påbyggnadsutbildningen Energin och Framtiden 20 p vid Journalisthögskolan. Mitt pionjärarbete ledde senare till bildandet av ämnet och institutionen för Fysisk resursteori vid GU och CTH.
Under åren 1978-80 var jag under tre år förordnad som universitetslektor vid Energitekniskt centrum och avdelningen för fysisk resursteori vid CTH.
1982 erhöll jag teknisk licentiatexamen med avhandlingen Exergibegreppet tillämpat på resursomsättningen i samhället .
1982/83 gästforskade jag under 6 månader vid Center for Advanced Engineering Study vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) under ledning av prof. Myron Tribus, tack vare ett stipendium från IIASA-kommittéen (International Institute forApplied Systems Analysis). Jag studerade också termoekonomiska metoder för att optimera resursomsättande system i samhället och kom också i kontakt med W. Edwards Deming och hans kvalitetsfilosofi.
Sedan 1984 har jag som projektledare genomfört ett flertal forskningsprojekt inom energi- och miljöområdet, med stöd från bl a Styrelsen för teknisk utveckling (STU), Energiforskningsnämnden (EFN), Forskningsrådsnämnden (FRN), Byggforskningsrådet (BFR), Statens energiverk (STEV), NUTEK och Uppsala universitet (rörlig resurs).
1986 disputerade jag för teknisk doktorsexamen i ämnet fysisk resursteori med avhandlingen Exergy - a Useful Concept, vilken behandlar viktiga begrepp för samhällets naturresurshushållning och miljöhänsyn.
1987-89 var jag under ca 2 år gästforskare hos prof. Masaru Ishida vid Research Laboratory of Resources Utilization, Tokyo Institute of Technology (TIT). Denna vistelse gav mig även goda kontakter vid Canons forskningscenter och vid National Institute of Science and Technology Agency (STA) i Japan. Genom stipendium från Ministry of International Trade and Industry (MITI) i Japan gästforskade jag tre månader 1995 vid National Institute for Resources and Environment (NIRE). Jag är också en känd förespråkare för japansk företagsfilosofi, t ex var jag 1992 temadagsledare vid TekniskaVeckan och har också deltagit i radioprogram om Japan. Jag har också handlett ett tiotal examensarbeten vid Canonsforskningscenter, och ett doktorsarbete.
Sedan 1995 är jag docent i fysisk resursteori vid CTH.
Min verksamhet är ofta internationellt förankrad: Session Chairman och inbjuden huvudtalare vid ett flertal internationella vetenskapliga konferenser, Associate Editor vid Energy the International Journal (Energy ), listad i Who's Who in theWorld, medlem i American Society of Mechanical Engineering, International Association For Energy Economics och The E-Group (Europeisk exergi-organisation). Jag är också ofta anlitad som vetenskaplig granskare (Referee) vid internationella vetenskapliga tidskrifter samt vid internationella vetenskapliga konferenser.
Under min tid vid MDH utvecklade och genomförde jag en, bland eleverna mycket uppskattad, ettårig påbyggnadsutbildning Exergi och Miljö 40 p. Jag planerade själv både innehållet i och den pedagogiska utformningen av denna utbildning i sin helhet. Det holistiska perspektivet var här av central betydelse vid sidan av kunskaper i teknik, ekologi och ekonomi. Utbildningen genomfördes alltmer i projektform efterhand som elevernas kunskaper och färdigheter förbättrades, och i samarbete med Västeråskommun genomförde studenterna bl a en utredning av fosforomsättningen i Svartådalen. Första året, 1990/91 hade jag 5 studenter, året därpå 24, men därefter lades utbildningen ned trots studenternas skriftliga protester och uppvaktning av både institutionsledning och rektor. Intresset bland studenterna för denna påbyggnadsutbildning och min pedagogik blev så kraftig att det skrämde både många kolleger och ledningen vid MDH, vilket istället ledde till att min arbetssituation blev ohållbar. Vid HKS gav jag ett flertal mycket uppskattade enstaka kurser inom området energi, miljö och kvalitet, för både ingenjörsprogrammen, lärar- och forskarutbildningen. Vid HKR arbetade jag också med utvecklingen av magister- och forskarutbildningar inom området energi, miljö och kretslopp vid naturvårds- och maskiningenjörsprogrammet.
Samhällets omsättning av naturresurser: Tillämpning av naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga begrepp på samhällets omsättning av fysiska resurser i avsikt att bättre harmonisera med den naturliga evolutionen.
Samhällsplaneringen på kommunal eller regional nivå. (1, 2, 3) Här belyses problemen i dagens fysiska samhällsplanering samt fördelarna med att utgåfrån fysiska begrepp och en helhetssyn för att bättre tillvarata de fysiska resurserna samt minska miljöförstöringen. Detta kräver dock en omfattande revision av det befintliga synsättet. (4)
Energi- och materialomsättningen för en hel nation. Exempel på samhällen jag studerat är Sverige 1920, 1975, 1980, 1987 och 1994 Ghana 1975, Japan 1985, Finland 1985 och Italien 1990. (5) Dessa studier påvisar stora brister i resursanvändningen, men också stora möjligheter till effektivisering och minskad miljöbelastning, t ex tillämpas exergibegreppet idag inom det japanska näringslivet för att ytterligare effektivisera resursanvändningen. Detta leder bl a till ett integration av produktions- och konsumtionssektorn i samhället.
I samarbete med prof. Pentti Malaska vid Åbo universitet haren studie av Finlands energiomsättning genomförts. (6) Viden jämförelse mellan Finland, Japan och Sverige framstår Japan som mest effektivt. Jag hoppas också kunna genomföra en global studie med stöd av Romklubben (Club of Rome), i vilken Malaska är medlem.
Jag har också gjort en exergistudie av Italiens energi- och materialomsättning tillsammans med prof. Enrico Sciubba och prof. Vincenzo Naso vid Universitet i Rom på uppdrag av ENEL (Ente Nazionale Per l'Energia Elettrica). (7, 8) En uppsats har också publicerats i Energy. (9) Vid konferensen Second-LawAnalysis of Energy Systems: Towards the 21st Century i Rom 1995 där jag var ordförande vid sessionen: Societal, Energy Resources and Environmental Issues of the Early 21st Century presenterade jag ett "position paper" (10), och vid Second International Thermal Energy Congress i Marocko 1995 var jag inbjuden som talare (11) och att delta i en expertpanel.
Miljöekonomi: Med utgångspunkt från mina arbeten enligt ovan har jag utarbetat ett förslag till en exergiskatt, vilket rönt ett internationellt intresse. (12) Denna beskattning främjar teknisk utveckling, naturresurshushållning och miljöhänsyn mot ekologiska principer som slutna kretslopp och förnybara resurser. Med denna teknik undviker man den detaljreglering som annars tenderar att karakterisera dagens miljökrav, vilka ibland t o m har motsatteffekt än den avsedda. Detta är också en mer tilltalande och effektivare väg mot miljövänlig teknik än vad den rådande förbudspolitiken innebär.
Termoekonomi (Exergiekonomi): Det ständiga "problemet" vid all teknisk utveckling är ekonomin, dvs att ny teknik måste vara lönsam på den rådande marknaden.Genom termoekonomisk optimering kan den totala kostnaden för ett tekniskt system optimeras med t ex fysiska, ekologiska och juridiska bivillkor. Denna ekonomiska optimering görs av hela systemet i drift , dvs med hänsyn till rådande villkor, vilket är unikt. (13) Härigenom kan tekniska processer optimeras med hänsyn till yttre krav. Med hjälp av känslighetsanalyser kan dessutom processen utformas för att möta framtida krav eller kanske även föregripa dessa genom en sundare företagsekonomisk strategi. För närvarande handleder jag en forskarstuderande inom detta område. (14)
Tepidologi - läran om det ljumma tillståndet: Behovet av naturresurser för att upprätthålla system vid stationära tillstånd nära omgivningen, t ex behaglig rumsvärme eller kyl- och frysrum inom industrin är ett viktigt forskningsområde. (15) Nya metoder för att behandla denna typ av system måste utvecklas och prof. Hannes Alfvén har föreslagit namnet tepidologi för denna metodik, vilken kan ses som en syntes av ämnena termodynamik och värmeöverföring. Vid de tillämpningar jag genomfört har nya stora besparingsmöjligheter inom livsmedelsindustrin kunnat påvisas. (16)
Förbränning utan rökgaser (OCDOPUS-project): Denna forskningsverksamhet har sitt ursprung i ett flerårigt samarbete med prof. Eugene Yantovskii vid Ryska Vetenskapsakademin.Två uppsatser presenterades vid IEA Carbon Dioxide Disposal Symposium i Oxford 29-31 Mars 1993 (17, 18) en vid FLOWERS--FlorenceWorld Energy Research Symposium i Florens 6-8 juli, 1994 (19) och två uppsatser har nyligen publiceras i Energy. (20, 21) Detta forskningsområde har stora utvecklingsmöjligheter men kräver samtidigt mycket stora investeringar i forskningsutrustning.
Expertsystem för analys av energisystem: prof. Masaru Ishida vid TIT har utvecklat ett expertsystem, kallat EUD (Energy Utility Diagrams), baserad på exergibegreppet vilket väsentligt underlättar beskrivningen av komplicerade resursomsättande system. Denna metod gör det möjligt att enkelt beräkna och beskriva exergiförlusterna i relativt komplicerade processer. Metoden är vida överlägsen den sk Pinch-tekniken, eftersom den inte är begränsad till värmeöverföringsprocesser, se "Heat Engines and Heat Pumps in Process Integration" (22) och "Exergy versus Pinch Analysis" (23). Jag har bl a tillämpat EUD-metoden på Kalina-cykeln, vilken utvecklats av prof. Y. El-Sayed, A. Kalina och M. Tribus vid företaget Exergy Inc. i Kalifornien.(24) El-Sayed och Tribus var tidigare vid MIT. Av dessa arbeten framgår varför Kalina-cykeln är så effektiv, var förlusterna sker, men också hur den kan effektiviseras ytterligare. (25) Det är min förhoppning att på sikt kunna knyta samman denna metod med termoekonomisk optimering för att samtidigt ekonomiskt optimera både design och drift, se ovan.
Kvalitet (Total Quality Management): I en serie debattartiklar, deltagande i radioprogram och i samarbete med STF Ingenjörsutbildning AB har jag presenterat idéer till en utvidgning av den fysiska samhällsplaneringen till att även inkludera kvalitetsprinciper enligt Deming. (26) Här finns ett nytt intressant vetenskapligt område, vilket jag benämnt TRM (Total Resources Management ). (27, 28) Redaktören för EOLSS, Dr. Al-Gobaisi, gjorde följande bedömning av uppsatserna ovan: "I found it to be an exemplary and educative paper, and most important for the welfare and future of mankind and his biosphere. Its macro-concepts for sustainable developments, were points that caused much thought, re-evaluation and discussion." En utveckling av dessa arbeten till att också inkluderafrågor om vetenskapens roll och informationsteknologins möjligheter kommer att ingå i EOLSS, och en uppsats finns för publicering i Journal of Human Values. (29)
Kretsloppssamhälle: Hösten 1993 vikarierade jag 3 månader för prof. Nils Tiberg vid avdelningen förrestproduktteknik (RPT), institutionen församhällsbyggnadsteknik vid HL, och genomförde då bl a en mycket uppskattad doktorandkurs Exergi och Miljö 6 poäng. Ett flertal doktorander har på egen hand studerat en motsvarande kurs baserad på mitt kompendium Exergilära, som utarbetats för självstudier. Jag presenterade också en forskningsrapport vid RPT om principer för ett kretsloppssamhälle. (30)
Energiekonomi: Under åren 1993-95 handledde jag forskarstuderande vid forskningsgruppen för energiekonomi vid institutionen för teknik, HKS. Inom ramen för detta genomförde jag följande doktorandkurser: Statistical Physics and Thermodynamics 5 p (på engelska), Vetenskap och forskning 5p och Quality According to Deming 5p (på engelska) med 7 doktorander och 9 studenter. Kursen genomförs helt enligt Demings principer, dvs ingen kvalitetskontroll. Jag har också initierat ett flertal kurser inom området naturresurser och miljö vid HKS, enligt ovan.
Humanekologi: Vid tillsättandet av professuren i humanekologi vid Göteborgs universitet bedömdes jag som behörig i ämnet av de sakkunniga prof. Bengt Hubendick och prof. Torsten Malmberg. De hade följande omdömen om min verksamhet: T. Malmberg, Jan. 10, 1994: "Doubtless these works are of great interest for human ecology It is quite evident that GöranWall is a world leading expert ". B. Hubendick, Dec. 31, 1993:"Göran Wall has accomplished excellent achievements within the resource theoretical field."
Övrig verksamhet: Genom ett nära samarbete med prof. Mîkhail I. Osipov, prorektorn vid Moscow State Technical University n. a. N. Bauman (MSTU) har sex av mina studenter fortsatt sina studier till "Master of Science" där. Här bedrivs avancerad rymd-, flyg- och informationsteknisk forskning och utbildning. Årligen har jag också skickat minst en student till Canons forskningscenter i Tokyo för att fullgöra sitt "mastersarbete", oftast inom informationsområdet.
Under åren har jag också handlett ett flertal examensarbeten inom naturresurs- och miljöområdet samt medverkat i ett oräkneligt antal externa engagemang som redaktör, lärare, utredare, konsult, debattör och sakkunnig, i utredningar, tidningar, radio, TV, etc.
Sedan flera år engageras jag också årligen som föreläsare i kursen Energy Planning and the Environment vid den internationella sommarskolan vid Universitetet i Oslo.
Framför allt har jag således arbetat med att utveckla och introducera nya begrepp och metoder för att beskriva, förstå och förbättra samhällets omsättning av fysiska resurser i förhållande till den naturliga miljön.
Jag bistår också forskarstuderande med anknytning till resurs- och miljöområdet vid HKS, CTH, HL och MH, bl aTekn lic Magnus Blinge vid institutionen för transportteknik, CTH, och Karolina Hovelius vid institutionen för jordbruksteknik, SLU vilka genomför en logistisk analys av olika transportsystem ur miljösynpunkt.
Som universitetslärare har jag undervisat mer än 4000 salstimmar och under senare år har jag allt mer introducerat och utvecklat kvalitetsmetoder i undervisningen. Mina elever har ofta skriftliga och muntliga presentationer i seminarieform, tentamina undviker jag och istället genomför de projektarbeten. Detta gör att de tvingas formulera relevanta frågeställningar, vilket ofta är mer lärorikt än att lösa förelagda uppgifter. Betygen får eleverna föreslå själva, vilket medför att de tar ett större ansvar för sin utbildning och växer med uppgiften. Det innebär också en mycket viktig återkoppling av elevens behållning och uppfattning av enkurs, och hjälper dessutom eleven att lära sig att lära, vilket alltför ofta förbises i utbildningen. Många elever blir dessutom så engagerade att de fortsätter studera. Jag har också utarbetat utvärderingshjälpmedel baserat på kvalitetsmetoder som skall hjälpa både eleven och läraren att förbättra utbildningen. Engelska ser jag som ett naturligt språk vid all universitetsundervisning. Jag har mycket lätt att engagera mina åhörare, dels för att jag tycker om att undervisa och dels för att jag oftast själv är mycket engagerad i det jag talar om. Dessutom berör min verksamhet ofta frågor som är både engagerande, oroande och polariserande. Detta ser jag som en tillgång i undervisningen, vilket ytterligare stimulerar eleverna till förståelse, medvetenhet och kritiskt tänkande, moment jag ser som centrala i utbildningen. Att skynda igenom en kursplan på bekostnad av förståelsen är för mig otänkbart. Aha-upplevelser och att förstå är för de flesta avgörande för ett fortsatt roligt, seriöst och livslångt lärande, vilka är mina mål som lärare.
Jag har också privat engagerat mig starkt för att bryta invanda mönster och föreställningar när det gäller vår bristande resurshushållning. Det har gett mig goda praktiska erfarenheter av att tillämpa en del av mina idéer och det har rönt stort intresse i fackpressen. (31) Jag är också starkt engagerad i att introducera verklig demokrati i samhället. (32)
Sedan 1995 är jag "Consulting Editor" vid EOLSS. Dr. AlGobaisi, som är chefredaktör för EOLSS har ocksåg ett mig sitt fulla stöd för att bygga upp en forskningsgrupp under min ledning, bl a disponerar jag ett antal doktorandstipendier. För närvarande har jag en student, Mei Gong från Kina, som studerar "Life Cycle Exergy Analysis".
Mölndal den 25 mars 1997
Göran Wall
2. Wall, G. Exergi och helhetssyn - en tillämpning på Göteborg, Översiktsplan för Göteborg,Underlagsmaterial 6:92, Stadsbyggnadskontoret och Göteborg Energi AB (1992).
3. Wall, G. Exergi, helhetssyn och intelligens - entillämpning på Västerås, rapport 716-005 STEV och Opuscula nr 6 MH (1992).
4. G. Wall, M. Östlund "Exergi- och energiomsättningen i Göteborgs kommun 1991", Göteborg Energi AB (1993).
5. Flera tiotalpublikationer, se min curriculum vitae.
6. G. Wall, "Exergy Conversions in the Finnish, Japanese and Swedish Societies", P. Malaska och K. Grönfors, red., Publications of the Turku School of Economics and Business Administration, Series C-2:1991, Turku, Finland.
7. G. Wall, E. Sciubba and V. Naso, "Exergy use in the Italiansociety", report at Dipartiment di Meccanica e Aeronautica,Universitā degli Studi di Roma 'La Sapienza', Rome, Italy(1992).
8. V. Naso, E. Sciubba and G. Wall, "Analisi exergetica dei flussidi energia nel 'Sistema Italia'" (In Italian), Contratto di RicercaENEL-1992, Relazione EXE-930201 (1993).
9. G. Wall, E. Sciubba and V. Naso, "Exergy use in the Italiansociety", ENERGY, Vol. 19, No. 12, pp. 1267-1274 (1994).
10. G. Wall, "Exergy and Moral", position paper at "Second-LawAnalysis of Energy Systems: Towards the 21st Century ", July 5-7,1995, Rome, Italy.
11. G. Wall, "Exergy Analysis of Processes to Reduce Environmental Pollution", position paper at "Second International Thermal EnergyCongress Symposium on Thermodynamic Process Analysis", June 5-8,1995, Agadir, Morocco.
12. G. Wall, "An Exergy Tax", "2nd European Congress on Economicsand Management of Energy in Industry", April 5-9, 1994, Estoril, Portugal.
13. G. Wall, "Optimization of Refrigeration Machinery", International Journal of Refrigeration, Vol. 14, s. 336-340, 1991.
14. M. Gong & G. Wall, "On Exergetics, Economics and Optimization of Technical Processes to Meet Environmental Conditions", presenteras vid TAIES'97, June 10-13, 1997, Beijing,China.
15. G. Wall, "Exergy Needs to Maintain Real Systems Near Ambient Conditions", "Florence World Energy Research Symposium", 28 Maj-1Juni, 1990, Florence, Italy, S. S. Stecco, M. J. Moran red., A Futurefor Energy, s. 261-270, Pergamon.
16. G. Wall, H., Cardfelt "Exergistudie för Slakthusetsindustriområde i Göteborg", rapport för GE, 1988.
17. E. Yantovskii, G. Wall, L. Lindquist and J. Tryggstad, "Exergonomics of the Ocdopus Project", Energy Convers. Mgmt, Vol. 34, No. 9-11, pp. 1213-1218 (1993).
18. E. Yantovskii, G. Wall, L. Lindquist and J. Tryggstad, "Oil enhancement Carbon Dioxide Oxygen Power Universal Supply", Energy Convers. Mgmt, Vol. 34, No. 9-11, pp. 1219-1227 (1993).
19. E. Yantovskii, G. Wall, L. Lindquist, J. Tryggstad, R.A.Maksutov, K.N. Zvaglovksy and V.A. Gavrilenko, "OCDOPUS project-Oil Enhancement Carbon Dioxide Oxygen Power Universal Supply", FLOWERS-Florence World Energy Research Symposium, July 6-8, 1994, Italy (1994).
20. E. Yantovskii, G. Wall, L. Lindquist and J. Tryggstad, "Exergonomics an EOR (OCDOPUS) Project", ENERGY, Vol. 19, No. 12, pp.1275-1278 (1994).
21. G. Wall, E. Yantovskii, L. Lindquist & J. Tryggstad, "Azero emission combustion power plant for enhanced oil recovery", ENERGY, Vol. 20, No. 8, pp. 823-828 (1995).
22. G. Wall & M. Gong, "Heat Engines and Heat Pumps in Process Integration", presenterad vid the Symposium on Thermodynamics and the Design, Analysis, and Improvement of Energy Systems, November 12-17, 1995 at ASME WAM '95, San Francisco, California, publ. R.J. Krane Ed.AES-Vol. 35, pp. 217-222.
23. G. Wall & M. Gong, "Exergy Analysis versus Pinch Technology", presenterad vid ECOS'96, Efficiency, Costs,Optimization, Simulation and Environmental Aspects of Energy Systems, June 25-27, 1996, Stockholm, Sweden.
24. Wall, G., Chuang, C.-C., Ishida, M., "Exergy Study of the Kalina Cycle", "1989 ASME Winter Annual Meeting", 10-15 dec., 1989, San Fransisco, California, R. A. Bajura, M. R. von Spakovsky and E.S. Geskin red., Analysis and Design of Energy Systems: Analysis of Industrial Processes, AES-Vol. 10-3, s. 73-77, ASME (1989).
25. C-C. Chuang, G. Wall and M. Ishida, "Graphic Exergy Analysis of the Kalina Power Cycles", presenterad vid "International Conference on the Analysis of Thermal and Energy Systems", 3-6 June,1991, Athens, Greece, Opuscula No. 1, ISSN 1102-0385, MH (1991).
26. G. Wall, "Japanske arbetaren är delaktig", Göteborgs-Posten, 12 December, 1991, G. Wall, "Låt japanerna bygga bilar i Sverige", Ny Teknik & Teknisk Tidskrift, nr 1-3, 1992 och G. Wall, "Gör som Japan - lär avDeming!", Ny Teknik & Teknisk Tidskrift, nr 12, 1992, Sveriges Radio P1 Direkt 920203 och Tekniska Veckan 92, Göteborgs-Posten, 12 Decem ber, 1991
27. G. Wall, "Quality -a matter of Exergy, Ecology and Democracy", presenterad vid "Kvalitet i kommuner och landsting", 23-24 november 1993, Göteborg, Sweden.
28. G. Wall, "Exergy, Ecology and Democracy - Concepts of a Vital Society", presenterad vid "ENSEC'93 International Conferens on Energy Systems and Ecology", 5-9 July, 1993, Cracow, Poland, publ. in Szargut, J., et al., Eds., pp. 111-121 (1993).
29. G. Wall, "Energy, Society and Morals", publiceras i Journal of Human Values.
30. G. Wall, "Exergi, ekologi och demokrati - verktyg i ett kretsloppssamhälle", Avd. för Restproduktteknik, Högskolan i Luleå, 1993, ISBN 99-1973736-4, 45 s.
31. Thorsén, P., Fakta om isolering, dec. 1987, Wigartz, E., i Mölndalsposten, 22 jan. 1992, Boström, H., iDAG 8mars 1992, Corneliusson, M. & von Porat, A., Vårt Hus, aug.1992, Wilehag, L., Villaägaren nr 1 1993 och Aktuell isolering, Rockwoll, 1993, Villatidningen 1995.
32. TV-intervju i Kanal Göteborg den 3 februari 1994.