Debatten om japansk företagsfilosofi påvisar stora brister i kunskapen om kvalitets styrning och Japan.
W. Edwards Deming, en pionjär inom kvalitetsstyrning, ger följande råd till företagsledare:
Demings idéer har tagits väl tillvara i Japan, som tillsammans med västra Tyskland är de starkaste ekonomierna i världen. Båda länderna har sedan 1945 två saker gemensamt: (1) besegrade och sönderbombade (2) ingen militär rustning. Detta innebar bl a att industrin kunde byggas upp från början, i Tysklands fall med hjälp utifrån, samt att militären inte tilläts dränera vare sig ekonomin eller intelligentian.
Den snabba utvecklingen i Japan, med naturligtvis både goda och dåliga sidor, ses av omvärl den med både skräck och avund och få länder är så för domsfullt omskrivna. Mitt råd till den som vill förstå detta land är att resa dit och lära känna japanerna, de är antagligen världens vänligaste och ärligaste folk.
Det största felet vi västerlänningar gör är då vi använder vår egen människosyn för att förklara japanernas beteende. Ibland blir missförstånden komiska, som när Torsten Björkman i Ny Teknik 1991:39, refererar till ett seminarium där en japansk produktionsexpert efterlyste en Volvo fabrik i Japan och ansåg att japanska fabriker är fulla av problem och inte alls så effektiva. För en japan är det otänkbart att skryta, istället talar han/hon gärna nedlåtande om sig själv och hedrar andra. Lär japanska seder och bruk! Då blir det lättare att förstå deras beteende.
Väster landet är fortfarande i praktiken ett feodalsamhälle. Dagens "adelsmän och präster" finner vi i ledningarna för politiken, företagen och arbetarna - det sven ska ombudsmannaväldet är unikt. Denna feodalism kostar inte bara samhället resurser, den innebär också ett avgörande hinder för samhällsutvecklingen. Varför har t ex den demokratiska processen stannat vid parlamentarism i dagens samhälle med dess kommunikations möjligheter? Det skulle inte vara något som helst problem att med hjälp av etermedia och vanliga telefoner avsätta t ex varje söndag förmiddag för verkligt demokratiska beslut i de svenska folkhemmen. Antagligen kommer Japan att gå före även på detta område. I Japan skapar man beslut i samverkan medan man i väst fattar beslut genom en institutionaliserad demokrati, som i praktiken är otillgängliga få- eller enmansutredningar som förankras i hierarkin - allt i "demokratisk" ordning.
Feodalismen inom industrin utgörs av företagsledningen och den fackliga ledningen - två poler i den maktkamp för vilken både arbetarna och verksamheten offras. Västerländska arbetare förutsätts sakna huvuden, eftersom de inte anses kunna fatta egna beslut utan skall följa direktiv, från båda håll. Japanska företag har ofta istället en platt organisation, där arbetarna och deras medarbetare, dvs ledningen för företaget och facket, samarbetar för verksamhetens utveckling, dvs kundens bästa.
Eftersom företrädarna för det svenska ombudsmannaväldet känner sig hotade uttalar de sig ofta i starkt nedvärderande ordalag om Japan. "Den japanska industrifilosofin, É, bygger på en våldsam och oreglerad utsugning av arbetare och lägre tjänstemän" (Lars Henriksson, Göteborgs-Posten 911021). Naturligtvis kan man inte tillverka världens billigaste och bästa bilar med förtryckta arbetare. Se på Östeuropa! Istället är det som Deming påstår: delaktighet och stolthet ökar produktiviteten och föder arbetsglädje. Härigenom minskar också betydelsen av ledningen och fackföreningar, vilket kanske är det största hindret för att förverkliga den japanska företagsfilosofin i Västerlandet, som ju ännu inte nåtts av glasnost och perestrojka. Henrikssons artikel handlar således mer om de klassiska spökena inom arbetarrörelsen. Jag vill dock ge honom rätt i ett avseende, det förefaller som om företagsledningen försöker försvenska den japanska företagsfilosofin på sina egna villkor och då är de dömda att misslyckas. Både den traditionella företagsledningen och fackföreningsrörelsen sitter i samma båt. Den japanska modellen bygger nämligen på en platt organisation som inte har plats för någon av dem. Det håller tyvärr också på att växa fram ett slags kvalitetsexpertvälde, av professorer och konsulter, som gärna vill göra det svårare än vad det är. Detta är en typisk akademisk företeelse, se t ex Ny Teknik 1991:36 "Akademiskt skolade tekniker krånglar till det för mycketÉ" hävdar fabrikschefen för Elektrolux fabrik i Västervik. Istället handlar det om utbildning av arbetarna i enkel statistik dvs var det går fel och hur ofta, samt vad som kan göras och låta arbetaren göra detta utan ledningens inblandning, se Demings punkter ovan.
Deming talar inte om förbud av fackföreningar eller förtryck, istället talar han om en öppen dialog, ett arbetarinflytande i produktionen och en yrkesstolthet byggd på kvalitet. Detta är långt från de fördomsfulla beskrivningar som vanligen pådyvlas den japanska företagsfilosofin. Det råd som många japanska industriledare ger till sina västerländska kolleger är att vistas mer på verkstadsgolvet - där produktionen sker. Kort och gott kan man hävda att den japanska företagsfilosofin handlar om att återupprätta arbetarens inflytande överföretagen dvs tvärtemot vad de fackliga företrädarna vill hävda.
För en japansk företagsledare är arbetaren företagets viktigaste kapital. Detta har många konsekvenser för verksamheten, bl a är de japanska företagen ofta mycket breda i sitt produktsortiment, dvs de utnyttjar sitt kapital bättre. I vissa japanska fabriker har man t o m gått så långt att arbetarna själva helt styr produktionen. Filosofin är följande: om arbetaren själv genomför sina förändringar utan ledningens inblandning går förändringen snabbt och blir billig, skulle förändringen visa sig vara bra är det en "hit", visar den sig vara en "flop" kommer den snabbt att justeras av arbetarna själva, systemet blir härigenom självförbättrande. Jämför med den ekologiska evolutionen där naturen med hjälp av enskilda individer prövar sig fram; ibland blir det bra, ibland blir det sämre, men i det långa loppet blir det bättre - eller som Charles Darwin uttryckte det: Survival of the Fittest.
Till sist ett radikalt förslag: Låt japanerna bygga fabriker i Sverige helt på sina egna villkor! Detta skulle ge oss en unik möjlighet att testa deras idéer. Så - Bildt & Co - inled förhandlingar med japanerna snarast! De är säkert villiga att ta över både arbetare och byggnader - ledningen och ombudsmännen tror jag de klarar sig förutan.
